Hej alla!

När hjulen väl börjat rulla då går det minsann undan! Två samtal idag och så vart barnen infixade på den skola och förskola som jag haft som mål hela tiden! Vågar knappt tro att detta är sant, väntar bara på bakslaget typ att Abk ångrat sig eller att jag inte kan fixa hyrorna och jag står helt utan bostad. :(

Ja du SAS att berätta att du var man var ju inte mycket till hjälp. Finns ju en del manliga bekanta också i min bekantskapskrets numera fast å andra sidan hade de väl givit sig tillkänna på ett annat sätt. Men är du i krokarna så visst en slät kopp kaffe kan jag väl alltid plocka fram. Men om du är den jag tror så undrar jag; började du dricka kaffe när du blev man? För som jag minns det gjorde du det inte förr! Har jag misstagit mig på person så är du välkommen ändå!

Kaffe är gott och särskilt om man har någon som sällskap. Jag hoppas att flytten till stan kan göra att påhälsningarna kan bli några stycken för det har minsann inte vandrat för många gäster över trösklarna till denna lägenheten.

Och jag som alltid trott att jag var en ensamvarg!?

Tänk vad jag upptäcker saker om mig själv hela tiden, kul men lite läskigt för var tog den Gamla Karin vägen? Idag gör jag saker som jag aldrig skulle tänkt för tio år sedan. Sen pubertet eller tidig fyrtio års kris? Skönt att hitta sig själv igen!

Nu dax att vara mamma och steka de där lovade pannkakorna, sedan är det dax för bad och sagoläsning. Visst är livet gott ändå?

Kram kram Kajsa Karin.