Hej alla.

En före detta kollega misste hastigt sin man, ytterligare en i min omgivning går in i skilsmässa, en väninnas pojk diagnostiseras med autism och en annan vän mister sitt jobb. Det händer så mycket på några få dagar. Allt påverkar mig.

Så imorgonens dvala och uppvaknande fylldes jag av tacksamhet. Tacksam över att Panda Bus trots alla sina allergier kommer kunna leva ett gott liv. Tacksam över att jag har ett meningsfullt arbete att gå till. Tacksam över att ha vänner och familj som finns där för mig och ger min tillvaro ytterliggare en dimension. Tacksam över att ha mött Nallen som gett mig tillbaka glädjen i att vara nära en annan person på det viset igen.

Jag tor det är så lätt att bara ta för givet allt det som man faktiskt har och fastna i att se allt det man inte har. Visst önskar jag också att mitt liv sett något annorlunda ut just nu och att förutsättningarna för framtidsdrömmarna varit annorlunda, men jag kan inget göra åt detta just nu så jag tar det jag kan få och hoppas på att tiden visar mig vägen. Jag har lovat mig själv att försöka leva mer i nuet för vem vet egentligen något om morgondagen? Dagen idag är ju allt vi vet med säkerhet att vi har. Så jag tänker en tacksamhetens bön över mitt liv och alla människor som berikar det för mig.

Tänk på att den viktigaste personen i ditt liv är DU och försök leva så att du kan somna nöjd varje kväll. Var rädd om livet det är en skör gåva!

Kram kram Karin.