Hej alla.

Jag funderar lite över varför det är så svårt att skriva när man har det bra. Varför är det så mycket lättare att skriva om ångest och oro än om det som ger glädje? För min del handlar det nog mycket om att jag skriver för att "se" mina känslor och får därmed dem att försvinna. Så av rädsla för att det goda ska försvinna vågar jag inte sätta ord på det. Jag funderar just nu ganska mycket över allt möjligt i allmänhet. Det poppar ofta upp tusen olika trådar som jag tänker att det vill jag skriva om, men eftersom jag inte alltid har möjlighet att skriva ner tankarna meddetsamma så försvinner de ofta ut i intet.

Det händer en del kring mig just nu. Inte mig personligen men mina vänner.

De har hamnat i olika grader av ångest. Väninna 1 har blivit sambo nyligen och jobbar med den omställning det innebär att gå från en till två och insikten om att de inom en förhoppningsvis snar framtid även är fler. Väninna 2 är sambo och mår bra men slåss med spökena av gammal kärlek och en oviss framtid på olika plan.

Väninna 3 är ensam och undrar hur länge hon ska vara det och börjar tvivla på att finna någon alls. Väninna 4 har precis brutit upp ett förhållande och står ensam med tre små barn och livet är ett allmänt kaos. Så olika livet kan te sig för oss alla. Själv står jag på språng brädan till ett nytt steg i livet och känner just nu enkom förväntan men visst finns det stunder då ångesten kryper sig nära och funderingarna om framtiden surrar fortare än andra dagar.

Det enda som jag har riktigt ångest över i dagsläget är min kraschade ekonomi. Vad gör jag då? Jo, tvärtemot all rim och ranson handlar jag till hemmet. Lampskärmar och blommor igår och en köksmatta idag. Ännu tommare i plånboken men vad fint det blev här hemma och beviset på att jag valt rätt fick jag i eftermiddags när Panda Bus utbrister i ett Hem ljuva hem när vi kommer in efter att varit ute med sparkcyklarna en tur.

Mitt hem är min borg men samtidigt tänker jag på den gamla låten

Where ever I lay my hat That´s my home.....

Lite så är det ju allt för mig och det ska bli spännande att se var jag hamnat om ett år.

Njut av livet alla!

Kram Kram Kajsa Karin.

 

Nallen

16 mars 2010 17:19

Väntar med spänning på var du(vi) befinner Dig(oss) om ett år!
Jag vet iallafall var det är i mina drömmar...men det får man ju inte avslöja för då slår de inte in!!!!mmmmmSaknar dig min mums-mums!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej där ute! Länge länge sedan jag befann mig på denna sidan. Tänkte att ingen läste längre och att sidan låg helt i träda. Fast idag dök det upp en push om att jag fått en kommentar! Visserligen bara spam men jag blev ju påmind! =)   Och Herr...

Hej!   Igår så kom den. Utredningen var klar i sitt första steg. Nu kan äntligen arbetet börja! Och jag hade rätt! Tösen har diagnostiserats med ADD. Kampen har varit lång och kämpig och många gånger under åren har jag funderat på om omgivnin...

Hej på dej!   En lite nedstämd jag som sitter här. Egentligen är jag glad, vi har hittat ett hus att hyra och vi har bestämt oss för att ge OSS en chans till. OSS, mig och Älskling men även barnen så klart.  Nu till nedstämdheten, för tydligen ...

Hej på dej.   Längesedan jag tittade in här. Igen. Mycket av det som jag gjort förut för att rensa tankarna har stått stilla en stund nu. Inget skrivande varken här eller i diktform, inget målande, inget syende; Inget. Kanske jag inte klarar ut...

Hej på dej där ute.   Så, nu har vi då bestämt nästa steg på resan kallad livet. Efter fyra år som sammanboende har vi bestämt oss för att bli särbos. Fortfarande gifta men inte boende på samma adress, inte ens i samma stad. Jag tar min tillflykt...