Hej alla.

Ja, tillbaka på ruta ett. Så känns det för mig just nu. Jag står på ungerfär samma ställe nu som för ett år sedan vid denna tidpunkten,fast ändå inte alls. Skilsmässan är slutgiltig och inget på denna jord kan få mig att gå tillbaka till exet. Självförtroendet, självkänslan och självkännedomen är alla saker som växt mycket för mig i år och det kommer att fortsätta i det spåret. Jag vet vad jag tycker är viktigt här i livet och jag är nästan där faktiskt. Jag har alltid varit en självständig och stark person och det har varit min överlevnad när livet strular. Ska bara lära mig att kontrollera mina känslor lite bättre:)).

Idag har varit en helt okey dag. Visst har saknaden och sorgen rivit i mig men jag vet ju att det snart går över och jag känner att mitt fokus börjar komma tillbaka. Har varit och tittat på en lägenhet i stan idag. Inte Stockholm precis ;) men i alla fall en stad. Fast lägenheten var i dåligt skick och där bodde tre katter!! Varför i herrans namn skaffar alla ensammma tanter katt??? Hade kanske varit en lösning för mig med om jag inte hade dött på kuppen! Barnen lekte en stund på lekplatsen utanför och min sessa sa: Inte så bra som våran men får väl duga om vi måste! Tja anpassning vet hon vad det är i alla fall. Fy vad dessa små har fått stå ut med de tre sista åren!

Vi åkte hem till pappa och hans sambo. Vilken lyx; jag la mig på soffan och slappa, morfar lekte med barnen och K fixade både fika och middag! Så nu är vi hemma igen mätta och trötta. Bara att duscha de små liven och putta dem i säng och sedan blir det väl till att kojsa själv med för blir denna natten som förra så kommer jag ha fullt upp i telefonen. Jag borde stänga av mobilen men jag kan ju missa något kul och än så länge gillar jag att A ringer när han känner för det. Även detta kommer rinna ut i sanden så.....

Ha det bra där ute! Kram Kajsa Karin.