Till mamma.

Sexton år sedan mitt inre brast, sexton år sedan du valde att ge upp. Jag kan förstå ditt val idag men kommer jag någonsin förlåta? Du lämnade fyra vilsna själar efter dig och tusen obesvarade frågor. En del av svaren har jag själv funnit men en del får jag bara acceptera att leva med. Du sa alltid att det finns inga bekymmer som inte går att lösa....men din lösning var feg. Jag var nästan tjugo och självständig sedan länge, men som förälder idag kan jag inte förstå att du lämnade en nio åring och en elva åring i en sådan total ovisshet! Du var sjuk både till kropp och själ och ditt val gav dig ro men har gett oss som är kvar så mycket sorg.

Jag hade velat ha dig här, visat dig hur jag vänt mitt liv runt. Velat att du var en mormor åt min barn. Förstår du att de sörjer dig fast de aldrig dig mött? För dom är du bara en grav dit vi lägger blommor och teckningar ibland? Nanna tog en spade med sig för att gräva upp dig! Jag vet att du besöker oss om natten, både jag och Nanna har sett.....Du har tagit så mycket ifrån mig genom hela mitt liv och även efter din död lyckas du förstöra...

Men du har även gett mig mycket, en del med avsikt och en del pga omständigheterna. Fast jag ser idag att det som kanske är en styrka också är min störtsa svaghet för vet du mamma? Ensam är inte stark och jag vill inte vara stark längre. Det tar tid att bryta cirklar och du gjorde vad du kunde men din cirkel var hårdare knuten än min, ditt rep brast till  slut men jag tänker låta mitt rep bli löst och ledigt....

Jag älskade dig då, jag älskar dig nu, mamma är alltid mamma och när du kunde och orkade var du världens bästa. Du gav mig förmågan att skilja på sak och person och det är din egna räddning.....Sorgen kommer alltid finnas med mig.

Tankarna om Om hade funnnits. Jag ser mig själv i dig och i lilltösen min och på så sätt lever du ännu kvar och jag har ju möjligheten att skriva historien på nytt och bara välja de fina bitarna......

Sexton år......Snart har du varit död i halva mitt liv, ändå hör jag din röst varje dag. Du finns inom mig för alltid. Älskad - saknad.

Störts av allt är kärleken!

Kram Karin.