Hej alla!

Vi blev sjuka, inte bara jag utan även busbarnen åkte på en ordentlig förkylning. Inte för att jag önskar mina barn sjuka men det har varit ganska praktiskt på så sätt att de varit lika trötta som jag. Det har blivit ganska många timmar i soffhörnan och framför tv spelet. Så pass många att de idag sa att nej nu får vi hitta på något för annars blir vi fyrkantiga! Härligt med barn som har insikt! =)

De satte sig med pärlplattor. Lillprinsbus utbrast efter en stund: Mamma det är jobbigt att pärla! Jo men du har ju valt det största hjärtat.

Ja men det är ju bara för att jag älskar dig! Tro att man smälter.

Förkylningen har gjort att vi fått mycket tid tillsammans och det var nog det vi behövde utöver att kurera oss. Nackdelen med att vara hemma flera dagar i sträck så här är att mina tankar vandrar iväg och jag börjar analysera och fundera alldeles för mycket. Gamla känslor och minnen kommer till ytan, nya känslor ifrågasätts och allt blir ett sammelisurum. Som vanligt i dessa lägen fylls min diktsamling på.

Den som står här nedanför kom igår när jag badade. Enkel javisst men ut skulle den i alla fall....har snurrat i skallen halva natten och då är det lika bra att skriva ner dem.

Hade bara önskat att jag hade kunnat skriva glada dikter med. Jag bär på en massa bubbel under ytan men vågar inte släppa än.....

Ta tag i era tankar, de leder er rätt....

Kram kram Kajsa Karin

Jag sluter mina blå

och ser dig  framför mig stå

Jag lyssnar på min inre röst

och dina ord skänker mig tröst

Jag klättrar upp på minnets loft

och kan förnimmas din doft

Livet blev aldrig mer detsamma

Jag saknar dig än älskade Mamma.