Hej alla!

Lika bra att erkänna det som jag inte vågat erkänna för mig själv de senaste fjorton dagarna. Jag är förälskad! Så nu är det ute....Hjälper inte så mycket, är lika härligt läskigt ändå! Ända sedan Nallen var nere förra gången har jag ju tänkt på honom och saknat honom massor. Nu var han här i helgen som gick och saknaden kom redan innan han kört idag! Oj hur ska jag fixa att få se honom så sällan?

Fast hans gulliga sms och våra timmar långa samtal om kvällarna hjälper ju till att hålla den värsta saknaden borta. Ypperligt tillfälle att träna tålamodet på och det behövs ju sannerligen. Ingen av oss vet väl hur det här kommer sluta bara att vi vill fortsätta träffas. Man måste ju våga för att vinna även om vi nog är lite skräckslagna båda. Han lämnade en tandborste kvar i min mugg. Kan detta vara ett gott tecken måntro? Det känns bra, roligt, nervigt, underbart, svårt men ändå så naturligt. Bara älskar att krypa ihop i hans stora famn och höra hans hjärta slå.

Hoppas ni har det bra därute! Kram kram Kajsa Karin.

 

Sandra

27 januari 2010 12:10

Så mysigt det låter.. Jag håller tummarna för att det är seriös man som är där för dig.
kramar

http://lanquist.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej där ute! Länge länge sedan jag befann mig på denna sidan. Tänkte att ingen läste längre och att sidan låg helt i träda. Fast idag dök det upp en push om att jag fått en kommentar! Visserligen bara spam men jag blev ju påmind! =)   Och Herr...

Hej!   Igår så kom den. Utredningen var klar i sitt första steg. Nu kan äntligen arbetet börja! Och jag hade rätt! Tösen har diagnostiserats med ADD. Kampen har varit lång och kämpig och många gånger under åren har jag funderat på om omgivnin...

Hej på dej!   En lite nedstämd jag som sitter här. Egentligen är jag glad, vi har hittat ett hus att hyra och vi har bestämt oss för att ge OSS en chans till. OSS, mig och Älskling men även barnen så klart.  Nu till nedstämdheten, för tydligen ...

Hej på dej.   Längesedan jag tittade in här. Igen. Mycket av det som jag gjort förut för att rensa tankarna har stått stilla en stund nu. Inget skrivande varken här eller i diktform, inget målande, inget syende; Inget. Kanske jag inte klarar ut...

Hej på dej där ute.   Så, nu har vi då bestämt nästa steg på resan kallad livet. Efter fyra år som sammanboende har vi bestämt oss för att bli särbos. Fortfarande gifta men inte boende på samma adress, inte ens i samma stad. Jag tar min tillflykt...