Hej alla!

Igår var en stor dag. Min lilla söta prinsessa fyllde nämligen sex år! Oj vad tiden går fort. Själv känner jag mig fortfarande som 25 ;).

Jag och exet höll familjekalas här hos mig med korvgrillning och kladdkaka med jordgubbar o grädde. Vädret var på vår sida och vi kunde vara i trädgården hela kvällen.Så skönt det var att slippa möblera om hela hemmet!

Men kvällen slutade ändå i ilskna tårar för min del, för som vanligt så skulle fd svärfar på och hacka. Alltid måste han hitta något att klaga på, när jag svarade emot så kallade han mig för trög! Resultatet blev inte snyggt men jag kunde bara inte låta bli att explodera! Att han har mage att komma hem i mitt hem och förolämpa mig! Många gånger har jag svalt hans förolämpningar eller skämtat bort allt för familjefridens skull men nu orkar jag bara inte längre! Han är absolut inte bättre än någon annan....

Resultatet blir inga mer gemensamma kalas, barnen får firas på var sida separat för jag accepterar inte detta beteende längre. Jag är en vuxen människa som förtjänar respekt särskilt med tanke på allt jag har gjort för deras son genom åren och så som jag har kämpat med relationerna efter skilsmässan. Nu får någon annan ta över den biten, jag ska bara sköta mitt och min familj.

Vet inte om det var utbrottet som gjorde det, allmän slutkördhet eller en ful bacill men idag har jag ingen röst!!! Får inte fram ett pip....Tror jag kommer spricka i andra ändan...jag som har så svårt för att vara tyst!!

Soff läge och tv zap hela dagen. En del surfande och chattande har det också blivit och det finns väl en risk att det blir mer nu på eftermiddagen och kvällen efter hand som folk kommer hem och loggar in. Tur jag kan prata på det sättet i alla fall och sms har  det skickats några stycken!

Hoppas rösten kommer tillbaka snart och att jag kan mobilsera kraft till att arbeta mina tre veckor fram till semestern. Sedan ska jag bara slappa och njuta av allt det goda som jag trots allt har runt mig! Nästa sex veckors ledighet har jag också, ska bli underbart!

Vi "hörs"  en annan dag! Kramas! Kajsa Karin.

 

Sandra

25 juni 2009 22:43

Tycker att det var bra att du sa ifrån. Det känns som att man måste göra det emellanåt för att vissa ska förstå att man inte kan köra med folk hur som helst. Bra Kajsa! kramar

http://lanquist.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej där ute! Länge länge sedan jag befann mig på denna sidan. Tänkte att ingen läste längre och att sidan låg helt i träda. Fast idag dök det upp en push om att jag fått en kommentar! Visserligen bara spam men jag blev ju påmind! =)   Och Herr...

Hej!   Igår så kom den. Utredningen var klar i sitt första steg. Nu kan äntligen arbetet börja! Och jag hade rätt! Tösen har diagnostiserats med ADD. Kampen har varit lång och kämpig och många gånger under åren har jag funderat på om omgivnin...

Hej på dej!   En lite nedstämd jag som sitter här. Egentligen är jag glad, vi har hittat ett hus att hyra och vi har bestämt oss för att ge OSS en chans till. OSS, mig och Älskling men även barnen så klart.  Nu till nedstämdheten, för tydligen ...

Hej på dej.   Längesedan jag tittade in här. Igen. Mycket av det som jag gjort förut för att rensa tankarna har stått stilla en stund nu. Inget skrivande varken här eller i diktform, inget målande, inget syende; Inget. Kanske jag inte klarar ut...

Hej på dej där ute.   Så, nu har vi då bestämt nästa steg på resan kallad livet. Efter fyra år som sammanboende har vi bestämt oss för att bli särbos. Fortfarande gifta men inte boende på samma adress, inte ens i samma stad. Jag tar min tillflykt...