Hej på dej!

Jag vet att det är en filmtitel. En film som jag inte sett än men nog har tänkt att se i framtiden. Just idag var det mest titeln som lockade då det är så mitt liv känns just nu. Kanske dö är lite väl drastiskt men att får dra täcket över huvudet och få vakna när livet känns ljusare och enklare. Helgen har varit omtumlande och dramatisk så tillvida att min älskade Lillprins Bus fick ett ordentligt astma anfall och ambulans kom ut, vi fick sedan åka in till sjukhus för kontroll. Vi kom hem snabbt men fick åka in igen på eftermiddagen då han fick över 41 graders feber och han blev helt borta. Dubbla doser febernedsättande och massor annan medicin har gjort att han nu börjat piggna till. Då han legat hos mig stora delar av nätterna var väl febern som anslöt sig till min kropp i söndagskväll inte oväntad och gårdagen ägnades åt att sova. Om det var febern i sig som utvecklade min trötthet eller om det var helgens eskapader som tog ut sin rätt törs jag inte säga, tror det var kombon. Jag är något piggare idag, lite lägre temp på termometern men ack så trött. 

Tröttheten och huvudvärken är sedan några veckor tillbaka mina ständiga följeslagare och det börjar tära på mig och mitt humör. Kan jag ha drabbats av en vårdeppression? Livströtthet? Ja något är fel för inget är längre kul. Jag vill helst bara sova eller mysa med mina barn och det känns som jag blir ovän med allt och alla. Jag vet att det inte är sant men känslan är ändå sådan. En del av sanningen är den att jag tröttnat på att ständigt ge och ställa upp för andra utan att få något igen. När jag då ber om något för egen del och möts av ett nej blir jag såklart ledsen och besviken. Insikten om att jag fortfarande i stort sett står ensam är jobbig. Jag vet att jag klarar det men jag vill inte längre.

Som jag sagt i tidigare inlägg ska inga stor beslut tas just nu och jag kämpar med att stanna kvar i livet jag lever nu men idag känns det som att äta, sova, dö en liten smula, är det jag klarar av.

Kram kram Kajsa Karin.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej där ute! Länge länge sedan jag befann mig på denna sidan. Tänkte att ingen läste längre och att sidan låg helt i träda. Fast idag dök det upp en push om att jag fått en kommentar! Visserligen bara spam men jag blev ju påmind! =)   Och Herr...

Hej!   Igår så kom den. Utredningen var klar i sitt första steg. Nu kan äntligen arbetet börja! Och jag hade rätt! Tösen har diagnostiserats med ADD. Kampen har varit lång och kämpig och många gånger under åren har jag funderat på om omgivnin...

Hej på dej!   En lite nedstämd jag som sitter här. Egentligen är jag glad, vi har hittat ett hus att hyra och vi har bestämt oss för att ge OSS en chans till. OSS, mig och Älskling men även barnen så klart.  Nu till nedstämdheten, för tydligen ...

Hej på dej.   Längesedan jag tittade in här. Igen. Mycket av det som jag gjort förut för att rensa tankarna har stått stilla en stund nu. Inget skrivande varken här eller i diktform, inget målande, inget syende; Inget. Kanske jag inte klarar ut...

Hej på dej där ute.   Så, nu har vi då bestämt nästa steg på resan kallad livet. Efter fyra år som sammanboende har vi bestämt oss för att bli särbos. Fortfarande gifta men inte boende på samma adress, inte ens i samma stad. Jag tar min tillflykt...