Hej alla!

Idag är den stora dagen!

Jag hämtar mina gullungar vid tåget ikväll! Hjälp vad jag har saknat dem! Och imorgon har jag tagit ledigt från jobbet så då ska vi bara vara hemma och mysa. Blir väl en del tvätt med kan jag tänka så jag har bokat tvättstugan. Sedan måste vi iväg och köpa gympaskor till de små liven, kängorna är ju på tok för varma nu.

Grattis på mig själv idag! Det är min namnsdag idag. Inte Karin då utan Irene: Hur man nu kunde komma på den idén o döpa någon till det? Fast det var ju min mammas namn så jag har ju henne alltid med mig på det viset...

Femte april väcker minnen. Idag för tio år sedan var jag och exet och resten av hans familj på Teneriffa, svärmor fyllde femtio. Morgonen den femte april började jag och M vid stranden, tittade på soluppgången, och bytte ringar. Där och då lovade vi varandra evig kärlek....

Under de elva år vi tillbringade ihop tänkte jag aldrig tanken på att vi inte skulle bli gamla ihop....Det har varit den största utmaningen för mig nu...Detta att se min framtid ensam eller med någon annan som inte är M.

Trots alla turer,bråk, gräl och allt annat som varit och detta att skilsmässan var nödvändig så sörjer jag....Jag har mist mina drömmar, min lilla familj men störst av allt min bästa vän. Kommer jag någonsin våga släppa någon så nära inpå igen? Kommer någon annan kunna veta vad jag vill eller tänker bara genom att titta på mig? Kommer någon annan kunna få mig att stanna upp så som han fick mig att göra när jag rusade på för fort i livet?

Jag är rädd! Rädd för att inte bli älskad igen eller för att inte våga älska någon igen. Jag kan inte göra något halv hjärtat utan för mig finns bara allt eller inget! Och just nu står jag med inget...

Livet ÄR hårt när hjärtat är ensamt....

Så alla ni där ute som har någon som ni älskar! Visa det idag!

Kramar Kajsa Karin.