Hejsan.

Igår gick jag och funderade på hur livet varit och hur det blivit. Jag och mina barn har haft minst sagt händelserika år och det sista året har varit riktigt omvälvande. Samtidigt så nåddes jag av insikten hur snabbt något blir vardag och man liksom glömmer bort lite av det som varit.

I början av min och Älsklings kontakt var samtalen långa och de längtande smsen många. Numera består kommunikationen av att mjölk och bröd är slut och att det är bra med barnen. Fast vi avslutar alltid med en puss och det gillar jag. Och dagen i sig slutar med att vi somnar intill varandra och det älskar jag mest av allt. De morgnar jag vaknar och hinner med att få en morgonpuss innan han beger sig till jobb är bäst. Över huvudtaget är det vardagen ihop med Älskling som är det bästa, om vi vid något tillfälle gör något enkom vi själva är det som en bonus även om jag ibland längtar efter en ensam söndagsfrukost.

Igår när han hämtade Lillan på jobbet hade han en kvist ranunkel med sig åt mig. Lite förvånad då de var av plast glömde jag tacka ordenligt. Skickar iväg ett sms och tackar och förklarar att äkta ranunkel är bland de finaste blommer jag vet. Som svar får jag att de jag fick är lika beständiga som hans kärlek till mig. <3

Är detta min blivande vardag så har jag ett rikt liv! =)

Vad ska jag säga? Jag är lycklig och har det bra på alla möjliga sätt. Visst finns det mörka moln även på min himmel men ihop med mannen i mitt liv driver vi dem på flykt!

Hoppas ni där ute också funnit er lycka!

Kram kram Kajsa Karin.

Det sägs så ialla fall och nog attans är det så. Fyra dagar kvar på jobbet innan det är semester och aldrig har det varit så drygt att gå dit. Lite underlättar det att vi är sammanslagna på en annan förskola för då roar barnen sig mycket på egen hand med att utforska allt det nya.

Fast lite av semester känslan infann sig när vi igår var på Ivö och badade ihop med bror och hans familj och imorgon blir det förhoppningsvis många goa skratt och lite skvaller då jag ska ut och äta med kollegerna på Månsa. Ska bli riktigt roligt att träffa dem igen. Undrar allt om de saknar mig lite iaf?

Kristianstadsdagarna i full gång och det blir en tur med karusellerna på onsdag och firande av Stora Trollflickan som blir tio då. Annars blir det nog inte många besök på stan för den sakens skull. Semestern i sig blir också lugn och det ser jag fram emot!

Hoppas ni har det gott!

Kram kram Kajsa Karin.

Hej!

Att sova är det jag ägnat dagen åt. Jag är nämligen sjuk; igen! Alltid blir jag sjuk precis innan semestern. Vill min kropp säga mig något eller är det bara helt enkelt så att jag inte fixar sammanslagningarna med de nya barnen och personalen?

I vart fall som så går jag runt här hemma med feber och hosta iförd raggsockor, mjukisbyxor, linne och kofta och ändå fryser jag!!

Ute pågår sommaren för fullt och snart snart ska även jag del taga i detta evenemang.

Kram kram Kajsa Karin.

Hej på er därute.

Hoppas ni där ute har det bra i sommar värmen, det har ialla fall vi här. Helgen har varit enkom lat och vi börjar få lite semesterkänningar. Längtar massor nu, bara fjorton dagar kvar sedan blir det fem veckors ledighet. Semestern ska tillbringas med att göra så lite som möjligt, sola bada och njuta av samvaron är det som är mest inplanerat. Lite andra saker kommer med all säker het att hända fast det ser vi då ;)

Nu knäckte Älskling ölen och gick för att ta hand om grillen så då får jag väl allt se till at fixa det sist till kvällsmaten. O härliga helg synd att den tar slut så fort!

Kram kram Kajsa Karin.

Hej!

En liten röd söt hjärtekudde orsakade mig smärta idag. I min iver att hjälpa ett barn såg jag inte kudden utan trampar på den och tappar fotfästet totalt. En ordentlig smäll i höften, armbågen och handleden blev resultatet. Jag är allt lite öm fortfarande men olyckan hade tagit värre om jag inte varit så väl vadderad. Ibland kan den där rondören vara till nytta;) (Ger Älskling något att grabba tag i om åskan skulle gå ;))

Nä, handen på hjärtat så har det inte varit enbart positivt att bli sambo, för sambokilona har minsann satt sig de sista veckorna. Fast å andra sidan så säger de som träffar mig att jag "lyser" så vad gör väl då lite extra kärlekshandtag? Får kanske lägga upp mig på Mulligt igen för att boosta självförtroendet........

Jag är ju ganska fin precis som jag är eller hur?

Var dig själv, är bara du som kan det!

Kram kram Kajsa Karin.

Hej!

Ibland funderar man över saker och ting men när man väl bestämt sig kan händelse förloppet gå fort. Har tre talande exempel bara denna veckan. Det första var mitt namntilläg; det är fixt och färdigt nu heter jag Kajsa på riktigt, fick mitt första brev adresserat till Kajsa Karin idag, lite häftig känsla trots allt.

Det andra exemplet är hur snabbt jag blev av med Min lilla röda dvs bilen. Skulle bara hämta ut däcken från vinterförvaringen när killen som driver verkstaden undrar vad jag ska ha för bilen och sedan köper den på studs. Jag förlorade nog några tusenlappar på affären men sparade massor av tid och slapp prutande bästa kompisar från Blocket. =)

Det tredje är hur jag och en kollega i fredags disskuterade om hur man skulle kunna flytta om avdelningarna på vår förskola så att samarbete mellan avdelningarna underlättas. Imorgon ska tankarna samverkas och troligtvis påbörjar vi första etappen av omflyttningen redan denna veckan! Hur ska detta gå jag som ogillar förändringar så mycket?! ;)

Rent privat har kuggarna bara fortsatt att fatta tag i varandra och det är nästan så jag blir lite skraj när jag tittar på hur långt vi kommit på relativt kort tid ändå.  Älskling och jag har dock bara känt till varandra sedan december 2009 men det känns som så mycket längre. Min tanke kring allt är att när man följer den väg som var utsedd för dig så ramlar bitarna på plats av sig självt, det är Karma för mig.

Var rädd om dig där ute!

Kram kram Kajsa Karin.

medlemmar i familjen är inte så lätt. Antalet har ju dubblats från det jag var van vid att hantera. Visste att det skulle bli en stor omstälnning men inte att jag behövde så mycket tid för mig själv. Jag har väl vant mig vid ensamheten ändå, jag som vid skilsmässan aldrig trodde det skulle bli så. Fast å andra sidan inser jag ju nu att jag egentligen var väldigt mycket ensam den där sista tiden innan skilsmässan var ett faktum. Snurrigt, jag vet.

Hej förresten! Ni som tittar in här då och då har väl också märkt av min ökning av familjemedlemmar genom att tiden att skriva har minskat. Fast helt ärligt beror nog bristen på skrivande egentligen på att jag väljer lägga tiden på annat. Varför knappra på en dator när jag kan mysa med Älskling i soffan? Och ensam känner jag mig inte varken fysiskt eller psykiskt. Det är underbart att ha en relation där man känner sig trygg och kan prata om ALLT! Mycket prat, skratt och givande diskussioner då mår jag bra. Allt mysigt gos inte att förglömma.

Jag bad om hjälp men fick ingen!! =( Så jag skickade in papprena till skattverket med ett egentaget beslut. Till hösten kommer mina namn vara Kajsa Karin. Valde behålla Karin som tilltalsnamn då det ger minst jobb och vad spelar det för roll vad som står på kuvertet egentligen, för alla säger ju olika ändå! Kärt barn ha många namn sägs det. Så då är jag mycket omtyckt jag som får heta både det ena och det andra. Allt fler och fler som faktiskt kallar mig Kajsa Karin så vi får väl se hur denna historia utvecklar sig......

Ikväll blir det till att umgås med kollegerna utanför arbetstid och plats. Vi ska samlas hemma hos en av tjejerna och äta och dricka gott. Ska bli roligt och intressant eftersom jag inte varit med vid de andra tillfällena. Folk är oftast lite annorlunda i den situationen än vad de är på jobb så även jag skulle jag tro.

Ha det bäst där ute!

Kram kram Kajsa Karin.

Hej på er!

Nu har jag bestämt mig.

Jag ska lägga till Kajsa på riktigt i mitt namn.

Har printat ut blanketter och allt men.....

Hur ska jag göra? Bara lägga  till  Kajsa som mellan namn eller ta det som tilltals namn eller ta Kajsa - Karin? 

HJÄLP mig snälla?!

Kram kram

Kajsa Karin