Hej på dej där ute i livet.

Här går allt i ett rysligt tempo just nu men ändå känns det som ingenting händer eller i alla fall bli ingenting som jag tänkt. Älskade lillkillen min blev ju sju, skruttan ska bli fem och i lördags skulle vi haft kalas men Panda Bus vaknade med ett migrän anfall som resulterade i kräkningar. Inte vågade vi chansa på att det bara var huvudvärkens fel så kalaset fick ställas in och alla möblerna ställdes tillbaka på sina platser. Dock bidde det inget av det och tösen var som vanligt resten av dagen. Söndagen började vi i simhallen i vanlig ordning och medans vi är där ringer bror min och säger att de tänkte komma på eftermiddagen. Jaha bara hem och möblera om igen då! Mina tre syskon med respektive dök upp på fika och bakandet var inte helt förgäves. Blev en mysig eftermiddag och jag är lite lugnare i själen nu när vi vet hur vi kan ändra om här hemma för att ge plats åt ett långbord. Inte så att vi kan ha några galafester men plats för familjen har vi och det är ju den jag bryr mig om.

Jag drömmer och fantiserar om ett hus på landet och igår fann jag en lösning =) Gamla förskolan i Linderöd är till salu! Hade väl varit något? Mannen min tycker jag är galen. "Räcker det inte med att jobba på en förskola ska du bo i en också?" Barnen däremot blev glada när de fick veta att uteleksakerna ingick! Tänk vad plats vi fått. När jag senare kollade ams såg jag att det även fanns en tjänst i Linderöd ledig. Tecken från ovan?;) Nää vi ska inte flytta men leka med tanken kan man ju så klart få lov till. ( Sedan vet ju ni som känner mig vad dett brukar innebära i förlängningen närdet gäller mig, men ssssch säg inget till Älskling!)

Livet är grått just nu men ändå bra. Jag är på väg någonvart men än har jag inte funnit riktning, fast jag är inte orolig för jag är påväg TILL något istället för IFRÅN något som det brukar vara. På något sätt har jag hittat hem och just nu är det enkom yrket som förbryllar mig. Byta helt eller är det bara saknaden efter Månsa? Känslan av att det är här jag ska vara saknas mig men jag kommer finna den en dag.

Nu ska jag kura ner mig under täcket med en febrig Skrutta. Lev livet varje dag!

Kram kram Kajsa Karin.