Hej alla.

Jag har inget direkt att skriva om. Helgen har varit ok med mys, god mat och besök hos min syster i Simrishamn. Som alltid gör det lite ont i hjärteroten att komma "hem", och för att göra saken värre var jag ju tvungen att åka förbi huset i Gislöv. Åh vad jag älskade det huset! I drömmarnas värld köper jag tillbaka det och bosätter mig där. Dock inser jag att det är en dröm som aldrig kommer att bli sann.

Överhuvudtaget passar jag mig för att drömma, är nog tyvärr en alldeles för realistisk person eller så har bara alla sår satt för stora märken. Jag är rädd för förändringar paradoxalt nog blir jag rastlös utan dem. I hela mitt liv har jag levt i en berg och dalbana och börjar undra om jag kan leva utan den. Jag söker trygghet och stabilitet men kan ändå inte riktigt hantera förutsägbarheten. Gillar att bli överraskad och att se saker och sidor hos människor jag inte hade förväntat mig. Men det tar på energin att alltid vara på spänn och att förvänta sig worst case scenario. Mina vänner säger att jag ska sluta måla f-n på väggen men kan man lära sig av med något man gjort i hela sitt liv?

Jag har det bra och borde definitvt inte klaga men känns som bubblan håller på att spricka. Eller är det jag? Eller rädslan? Frågorna är många och svaren få. Jag låter tankarna vandra fritt och hoppas på att mage, hjärta och hjärna ska samarbeta så att jag fattar bra beslut så att livet fortsätter vara gott.

Hoppas Ni har det som ni önskar.

Kram kram Kajsa Karin.