Hej alla!

Så nu har jag stängt dörren till det förflutna, allt som finns kvar är de fina minnen av mig och barnen som jag ändå har. Jag verkligen älskade lägenheten i Åhus men det var inte värt att alltid vara fattig bara för att bo fint. Med facit i hand så trivs vi alldeles förträffligt i stan allihopa och lägenheten här är också fin och bättre blir det när badrummet renoverats.

Det blev inte så dyrt som tur är. Besiktningsmannen tyckte att jag hade gjort ett bra jobb med att återställa alla ytskickt och hålen i taken efter lamporna så han strök alla kostnader förutom de för barnens rum. 9000 kr blev till 2000 kr och genast betydligt mer hanterbart.

Nu har jag bara ett hem att ta hand om, en plats att finna ro. Barnen säger ibland att Mamma nu får vi bo här. De har ju varit med om en del de stackars små liven. Så ja nu får vi bo här, ska mycket till för att vi ska flytta igen. Just nu känns det på snudd omöjligt men visst vet jag med mig att det finns omständigheter och personer i min närhet som gör att jag redan leker med tanken. Min dröm om det stora huset på landet med hönsgård och närhet till sjön och skogen finns ju kvar. Drömma måste jag ju få göra, men i grund och botten är jag en realist, så Lyckans Höjd: Familjen Ernstsson har kommit för att stanna!

Jag lyfter blicken, ser framåt, anar ljusglimtar i tillvaron och snart är vi inne i mars och vårens tecken börjar ge sig till känna. Våren sägs vara kärlekens grogrund och jag hoppas verkligen att det gäller för oss denna vår, då jag blir alldeles varm inombords vid tanken på Dig mitt hjärta.

Ha en bra dag alla!

Kram Kram Kajsa Karin.