Hej alla. ;)

Under promenaden på väg till kursen i morse funderade jag på om det var så här det kändes. Lycka. Jag tror det, det är nämligen en känsla jag inte varit bortskämd med i mitt liv, men numera går jag med ett fånigt leende på läpparna dagligen och skulle jag vila musklerna vid något till fälle så räcker det med att tanken vandrar iväg till Älskling så är leendet på plats igen. Underbart!

Kram Kajsa Karin.

Drömmar

Minnen av drömmar dröjer sig kvar

från dagar då du och jag var ett vi

Jag saknar inte oss

en reel helhet kunde vi aldrig bli

men jag saknar drömmen jag drömde

och sörjer sättet jag vaknade på

Ett ord är så lätt förlupet

men finns alltid kvar i ett förflutet

Orden vi byter nu är aldrig många

och tankarna om varandra ganska så trånga

färjade av många hårda ord.

Tänk att gemensamma drömmar

så snabbt blir ett minne blott

fast jag fortsätter att drömma

och hoppas på det bästa i livets lott.