Hej på er.

Det ringde på jobbet från tösens fritids. Något förvånad blir jag eftersom tösen min var hemma med Älskling och de andra barnen. Jag svarar och möts av en hulkande röst; det var fritidpedagogen som ville underrätta om att en av deras kolleger avlidit. Jag kände inte kvinnan personligen men blir ändå djupt påverkad av Tinas uppenbara sorg.

Fy att i den stunden behöva ringa runt till alla föräldrar och underrätta om det som skett. Behöver jag berätta att resten av eftermiddagen gick jag i tankar? Återigen berättar livet om hur skört det är och hur viktigt det är att värdesätta det men har.

Lite med barn på jobbet igår och ännu färre idag innebar att jag tog beslutet att kompa ut och bara vara med barnen här hemma. Just nu pysslar de stora på ovanvåningen och lintottarna tittar på film här med mig. I efter middag kommer bekanta på fika och de ska följa med oss på äventyr i kväll. Vi ska på SPÖKVANDRING! Kjugekull är vårt absoluta favorit utflyksmål och ikväll är det anordnat spökvandring. Låter spännande och ett bra sätt att kombinera Alla helgona firande och Halloween. Imorgon blir det en tur till mammas grav. Lilleman ville lägga en ros och Nanna tända ljus. Längesedan jag var vid graven men tankarna på mamma finns hos mig ofta.

Två dagars uppehåll med pronaxenet och huvudvärken kom tillbaka. Värken i händerna är konstant och jag börjar bli duktigt frustrerad på situationen just nu. Min kolleger har som tur är förståelse och jag slipper göra vissa saker men det håller inte i längden. Igår behövde de hjälp på en av storbarns avdelningarna och det är ju klart lättare att arbeta med de större barnen men att göra en så enkel sak som att trä över byxbenen över stövlarna kan vara knepigt. Ja ja vi får väl se vart det barkar men aldrig att jag blir sittande och slutar använda mina händer. Det tråkiga i kråksången är att mormor, mamma, moster och farmor har olika typer av värk som tex reumatisk och fibromyalgi.

Nää dax att plocka här hemma så hemmet är någorlunda presentabelt när gästerna kommer.

Ha en bra dag där ute i livet. Lev idag för vem vet vad morgondagen bär med sig?

Kram kram Kajsa Karin.