medlemmar i familjen är inte så lätt. Antalet har ju dubblats från det jag var van vid att hantera. Visste att det skulle bli en stor omstälnning men inte att jag behövde så mycket tid för mig själv. Jag har väl vant mig vid ensamheten ändå, jag som vid skilsmässan aldrig trodde det skulle bli så. Fast å andra sidan inser jag ju nu att jag egentligen var väldigt mycket ensam den där sista tiden innan skilsmässan var ett faktum. Snurrigt, jag vet.

Hej förresten! Ni som tittar in här då och då har väl också märkt av min ökning av familjemedlemmar genom att tiden att skriva har minskat. Fast helt ärligt beror nog bristen på skrivande egentligen på att jag väljer lägga tiden på annat. Varför knappra på en dator när jag kan mysa med Älskling i soffan? Och ensam känner jag mig inte varken fysiskt eller psykiskt. Det är underbart att ha en relation där man känner sig trygg och kan prata om ALLT! Mycket prat, skratt och givande diskussioner då mår jag bra. Allt mysigt gos inte att förglömma.

Jag bad om hjälp men fick ingen!! =( Så jag skickade in papprena till skattverket med ett egentaget beslut. Till hösten kommer mina namn vara Kajsa Karin. Valde behålla Karin som tilltalsnamn då det ger minst jobb och vad spelar det för roll vad som står på kuvertet egentligen, för alla säger ju olika ändå! Kärt barn ha många namn sägs det. Så då är jag mycket omtyckt jag som får heta både det ena och det andra. Allt fler och fler som faktiskt kallar mig Kajsa Karin så vi får väl se hur denna historia utvecklar sig......

Ikväll blir det till att umgås med kollegerna utanför arbetstid och plats. Vi ska samlas hemma hos en av tjejerna och äta och dricka gott. Ska bli roligt och intressant eftersom jag inte varit med vid de andra tillfällena. Folk är oftast lite annorlunda i den situationen än vad de är på jobb så även jag skulle jag tro.

Ha det bäst där ute!

Kram kram Kajsa Karin.