Hej på dej!

Om jag bara vetat: En mening som jag mött alltför många gånger sagda i ett hopp om att ge tröst.

Nu senast var i helgen och det var min egen pappa som uttalade dem. Sammanhanget var när min storebror förklarade att han började laga maten därhemma när han var i tio årsåldern, annars hade vi blivit utan. (Hans mat var bättre än att gå och lägga sig med en smörgås eller inget alls i magen.) Pappa blev förvånad och undrade om det verkligen var så. Min irritaion uppstår när pappa säger att om han bara vetat; ja om han hade vetat vad skulle han gjort då? Allt det där han aldrig gjorde? Om han på något sätt försökt vara delaktig i våra liv som barn hade han ju vetat och haft all möjlighet att hjälpa oss att förändra situationen. Han skulle bara vetat alla de gånger jag grät mig till sömns av saknad och undran varför jag inte var viktig för honom eller någon anna på den sidan av släkten.

När mamma dog och fasaden utåt sprack fick jag ofta höra från omgivningen; Om jag bara vetat. Ja varför visste de inte? Varför ser människan bara till det yttre; fasaden och vågar inte se djupare än så? Hade någon bara vågat skrapa på vår yta hade kanske vårt liv sett helt annorlunda ut och jag och mina syskon hade kanske fått en något mer normal uppväxt. Mammas död gjorde iaf att mina småsyskon fick växa upp med sin pappa och den sidan av släkten med en helt annan trygghet än vad jag och bror fick chansen till.

I min omgivning finns en familj som min syster varit starkt imponerad av och kännt sig smått mindervärdig gentemot då de verkat klara allt med bravur; tre små barn, renovering av hus, utbildning och jobb. Jag sa till henne att titta bakom fasaden och finnas för sin vän  den dagen det sprack. Olycksbådande kan tyckas men oj vad det sprack! Resultatet i den familjen var värre än jag någonsin kunnat tänka mig.

Jag är som person ganska skeptisk av mig och har slutat bli impad av fasaden, dock är jag mycket fascinerad av vad som händer bakom den. Jag försöker också vara en person som finns där när det behövs för mina vänner och "veta" vad som händer så jag slipper ställa samma irrterande konstaterande som jag mötts av.

Kram Kram Kajsa Karin.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej där ute! Länge länge sedan jag befann mig på denna sidan. Tänkte att ingen läste längre och att sidan låg helt i träda. Fast idag dök det upp en push om att jag fått en kommentar! Visserligen bara spam men jag blev ju påmind! =)   Och Herr...

Hej!   Igår så kom den. Utredningen var klar i sitt första steg. Nu kan äntligen arbetet börja! Och jag hade rätt! Tösen har diagnostiserats med ADD. Kampen har varit lång och kämpig och många gånger under åren har jag funderat på om omgivnin...

Hej på dej!   En lite nedstämd jag som sitter här. Egentligen är jag glad, vi har hittat ett hus att hyra och vi har bestämt oss för att ge OSS en chans till. OSS, mig och Älskling men även barnen så klart.  Nu till nedstämdheten, för tydligen ...

Hej på dej.   Längesedan jag tittade in här. Igen. Mycket av det som jag gjort förut för att rensa tankarna har stått stilla en stund nu. Inget skrivande varken här eller i diktform, inget målande, inget syende; Inget. Kanske jag inte klarar ut...

Hej på dej där ute.   Så, nu har vi då bestämt nästa steg på resan kallad livet. Efter fyra år som sammanboende har vi bestämt oss för att bli särbos. Fortfarande gifta men inte boende på samma adress, inte ens i samma stad. Jag tar min tillflykt...