Hej på dej...

Sprang häromdagen på en gammal bekant och vad finns det att prata med dem om  om inte minnen så klart. Kom att prata om den där tiden när vi bodde mittemot pizzerian i byn som gud har glömt (Sibbhult). Då när vi var unga och snygga och morsorna våra var tanter som inget visste. Jag stannar mitt i en mening och säger: Du är medveten om att vi är lika gamla nu som de var då??

Idag pratade vi relationer och svek och jag berättade om den där gången när jag som 24 åring var sådär galet förälskad i den mörkögde mannen som dumpade mig för en 37 årig tvåbarns mamma. Jag tyckte då han var galen som dumpade mig för en "tant" men de är gifta idag och har söta flickor ihop så nog gjorde han rätt. Även jag valde en yngre man när jag valde om =))

Ja, jag blir 37 år i år men glömmer bort det ibland och känner mig som 17 fortfarande. Visst är jag inte lika snygg men jag tycker nog att livet farit fram väl med mig ändå. Och inte känner jag mig ett dugg som en tant! Fast med perspektiv på livet kan jag förstå att ungdomar jag dagligen möter ser mig som gammal!

Man är inte äldre än man gör sig heter det och det är nog sant. Ett annat faktum är att ett leende både föryngrar och smittar....

So keep on smiling!

Kram kram Kajsa Karin.