Hej.

Jag har hamnat i ett inre inferno. Vet inte på vilket ben jag ska stå,vilken väg jag ska välja. Jag vet att jag bara kan gå framåt men är inte längre säker på i vilken form eller hur. Jag har för många utomstående parametrar att laborera med och för många krokiga frågetecken. Som vanligt i mitt liv händer allt på samma gång. Att jag ska bli sambo är inget nytt men ändå stort och känns just nu som ett omöjligt projekt att landsätta. Kanske jag ska byta jobb efter jul och idag blev vi erbjudna en stor fin lägenhet. Både jobb bytet och lägenheten är i sig goda nyheter men i sammanhanget blir det mycket förändringar på en gång och jag vet inte riktigt om jag kan hantera allt. Jag är som person beroende av ramar och tydlighet för att fungera bra och just nu lever jag i limbo. Vet inte riktigt när jag blir sambo; sommaren är tänkt men kanske innan OM jag har turen på min sida. Vet inte OM jag ska byta jobb och när i så fall. Vet framför allt inte OM vi ska ha lägenheten i Hammar. OM om hade funnits....

Men vad ger mig då rätten att bryta upp mina barn igen, skapa ett nytt hem och tvinga dem byta kompisar och umgänge igen? Att bryta upp Älskling och hans barn från deras invanda miljö och kontaktnät? Att vända upp och ner på två idag fungerande familjer bara för kärleks skull? Är kärleken alltid starkast? Vilken kärlek är viktigast? Den jag hyser för Älskling eller den jag har till mina barn? Kan jag få dem att gå ihop och bli till ett? Mitt tvivel skapar annat tvivel och jag är medveten om risken att såra. Jag är född tvivlare och livet har ju gett mig en törn eller två. Jag är en kämpe men då måste jag veta vad jag slåss för. Just nu famlar jag i blindo och höra bara mina egna obesvarade frågor.

Tänd ett ljus i mitt mörker.

Kram kram Kajsa Karin.